RÖKSIGNALER nummer 6

Hej alla medlemmar!

Här kommer årets andra nummer av vårt nyhetsbrev Röksignaler. I det här numret besöker vi Skövde i landet runt och presenterar Erik Jarl under persongalleriet samt berättar vad mer som är på gång inom RÖK.

NY MEDLEM

Vi vill välkomna Öppna Kanalen Höglandet till Riksförbundet Öppna Kanaler i Sverige. Det är en nystartad ideell förening som har anslutit sig till Intinor avtalet och kommit igång med TV-sändningar under hösten. Föreningen sänder över Aneby, Eksjö, Nässjö, Sävsjö och Vetlanda kommuner, det vill säga på det småländska höglandet. Den har sitt säte i Stockaryd och deras ordförande är Anders Wisth.

MÖTEN

Den 10 juni 2022 hölls en public service hearing på regeringskansliet i Stockholm. Karin var inbjuden på mötet i egenskap av ordförande för Riksförbundet Öppna Kanaler i Sverige. På mötet redogjorde SR, SVT och UR för hur de jobbade och representanter från regeringen, branschaktörer och intresseorganisationer fick komma till tals. Public Service roll under 2026-2033 diskuterades. Det framkom bland annat på mötet att SVT får 4,8 miljarder av licenspengarna varje år men att 60 % av deras budget går till externa producenter. Efter mötet pratade Karin med Linus Fredriksson, som har hand om Public service frågor på Kulturdepartementet och lyfte fram en önskan om att få träffa dem för att berätta mer om hur vi arbetar med de Öppna Kanalerna i Sverige.

Det här mötet resulterade i ett möte med Kulturdepartementet i Stockholm den 19 september. På mötet representerade Karin Schill, Gilbert Svensson och Roozbeh Behtaji (Göteborg) de Öppna Kanalerna i Sverige. Vi träffade Linus Fredriksson, Eva Rehbinder och Sofie Berg. Vi informerade dem om hur vi arbetar med TV inom den tredje mediesektorn i Sverige och lyfte även upp frågan om att vi också skulle va i behov av ett statligt stöd för att få en mer hållbar verksamhet. Om vi får 22 miljoner kronor varje år kan vi ha råd med två heltidsanställda per kanal. Det motsvarar bara en halv procent av stödet till SVT. Ett liknande stöd betalas ut av kulturdepartementet i Danmark. I vårt närmaste grannland finns det 38 Öppna kanaler som får 800 000 DKK/år i statligt stöd.

Den 24 oktober 2022 hade även Karin Schill och Magnus Elmborg ett möte med Myndigheten för Press, Radio och TV i Stockholm. Vi träffade Kajsa Rodén, Marie Svanström, Therese Custer och Therése Sjunnevik. Vi berättade om hur vi jobbar och diskuterade vilka förutsättningar vi har för att tillgängliggöra TV-program och om det finns någon möjlighet att få en del av mediestödet. Det framgick tydligt att om vi sysslar med samhällsjournalistik och kultur så finns det inget utrymme, så som stödet är utformat nu, för oss att få del av de pengarna då stödet endast går till lokal nyhetsbevakning. Det behövs en lagändring innan vi kan få stöd från MPRT.

COMMUNITY MEDIA I EUROPA

Den 25 november hade Community Media Forum Europe sitt årsmöte i Bryssel. I år deltog runt 17 deltagare på mötet varav fem var på plats i Bryssel och resten deltog via Zoom. Karin Schill, Roden Bergenstein och Ingvar Björnlund representerade Community Media Sweden på mötet.

CMFE presenterade sin årsberättelse. Under 2022 har de jobbat med ett nytt projekt som är ett samarbete med bland annat Reportrar utan gränser för att arbeta fram bättre journalistiska förutsättningar i Europa. De bedriver forskning i Spanien, Österrike och Danmark. CMFE:s ordförande Lina Chawaf har även deltagit på en UNESCO konferens i Nigeria.

Under året har CMFE haft 105 medlemmar. Årets ekonomiska resultat blev positivt då de gjorde en vinst på + 3904 Euro år 2021. Ragnar Smittberg från Sverige avgick från styrelsen på årsmötet och kom att ersättas av Rui Monteino från Århus i Danmark.

ÄNDRINGAR I TV-LAGEN

I juni 2022 gav regeringen Myndigheten för press, radio och tv i uppdrag att se över bestämmelserna i 9 kap. radio-och tv-lagen (2010:696). MPRT ska utreda om lagen fortfarande behövs och om den är lämpligt utformad. Vid behov ska myndigheten föreslå ändringar. Utredningen ska vara klar tills i juni 2023.

Dessa eventuella ändringar kan påverka de Öppna Kanalerna i Sverige på ett negativt sätt. Om vår rätt att utan kostnad vidaresända de kanaler som har en konstitution tas bort i lagstiftningen kan det allvarligt påverka vår ekonomi. MPRT har nu skickat ut en enkät, till alla medlemmar som har en konstitution, som vi kunde besvara senast den 25 november. RÖK har skickat in följande svar på den enkäten:

1. Bör det även fortsättningsvis finnas en skyldighet att kostnadsfritt tillhandahålla ett särskilt bestämt utrymme för sändningar av tv-program från en eller flera förordnade lokala kabelsändarorganisationer?

Ja definitivt.

2. Vad skulle ändringar av nu gällande regler kunna leda till för konsekvenser?

Riksförbundet Öppna Kanalerna i Sverige är en sammanslutning av lokala kabelsändarorganisationer som finns på 15 orter. Våra medlemmar bedriver sin verksamhet som ideella föreningar. De har inte ekonomi att betala kabel TV­bolagen för att vidaresända de Tv-program som i dagsläget visas på Öppna Kanalen. Öppna Kanalerna  främjar yttrandefrihet och demokrati. Vi producerar TV-program tillsammans med medborgarna. Vi får inte sända reklam eller får del av de licenspengar som public service får. Därför är det inte rimligt att begära att vi ska betala kabel TV-bolagen för att vidaresända våra program. Om skyddet för att kostnadsfritt tillhandahålla ett utrymme för sändning av TV-program tas bort i lagen kan konsekvenserna bli att vår verksamhet kommer att läggas ned och då försvinner en plattform för demokrati och yttrandefrihet.

Om kraven på tillgänglighet av lokal-tv-program skärps behövs ett mediestöd till de Öppna Kanalerna för att texta eller på annat sätt göra programmen mer tillgängliga. En sådan ersättning ger kanalerna möjlighet att anställa personer som kan göra det arbetet. Det är inte rimligt att ställa sådana krav på medarbetare som jobbar ideellt.

Öppna kanalerna ser dock positivt på att det ställs större krav på tillgänglighet eftersom det är bra om alla tv-tittare kan ta del av det lokala utbudet vare sig de har funktionsnedsättningar eller ej. Men det behövs ett mediestöd för att göra ett sådant viktigt arbete. Trots att TV -landskapet har ändrats mycket under de senaste tio åren är det fortfarande mycket viktigt att de Öppna Kanalerna får reella ekonomiska möjligheter att finnas kvar i tv-utbudet. Lokal TV är en folkrörelse som funnits i mer än 30 år och skiljer sig från nya, ofta mindre seriösa aktörer, som varken vill eller behöver arbeta med samma krav på innehållet i programmen som de Öppna kanalerna har.

OM SAMSÄNDNINGAR OCH LOKALA TV-SÄNDNINGAR I FRAMTIDEN

När lokal TV började komma i Sverige var vi några som tog oss an den nya företeelsen och försökte åstadkomma något storartat med små medel -en TV som skulle verka lokalt och som skulle klara sig med hjälp av lokala medborgare utan kommersiella inslag med ett undantag -sponsring – som innebar att tv-stationen hade rätt att tala om vilket företag eller motsvarande som hjälpt till att få fram det sponsrade programmet.

Slitgöra och samverkan

Det var ett slitgöra, inte minst i de små samhällena, där det inte fanns många företag som såg någon mening i sponsrandet. På dessa orter fick de frivilliga krafterna hitta andra lösningar om de ville att de lokala tv-sändningarna skulle finnas kvar. Ofta blev en lösning att man samverkade med ortens skolor, med arbetsförmedlingen, med teatrar och olika föreningar och inte minst med kyrkliga grupper som då fick en möjlighet att synas mer i samhället.

De ekonomiska bidragen bestod ofta av sändningsavgifter för enskilda och grupper som ville få ut ett budskap till en bredare publik. Många fick nu videoproduktionskunskap och kunde producera informationsfilmer i utbildning av olika slag som gav intäkter, ibland ganska omfattande.

Lokal TV -en chans för unga arbetslösa

Samarbetet med dåvarande länsarbetsnämnderna bidrog till att enskilda individer fick möjlighet att utveckla sitt kunnande i produktion av TV-program, kunskaper som ganska snart kunde användas för insatser i företagsproduktioner och i skolor på de lokala orterna.

Detta var en fördel för både lokal-TV och för enskilda, dittills arbetslösa, personer som ganska snabbt blev eftertraktade både i lokala medier och i riksmedierna. Det är många av de kända namnen i public service som börjat sin bana i en mindre, lokal TV-station.

Allt gick ofta ganska bra

Volontärarbete och uppdrag i kommunerna räddade ekonomin.  Lokal-TV-program blev ofta ganska uppskattade eftersom de handlade om den egna bygden som annars knappt förekom i de större TV-medierna. Att det inte fick finnas reklam i de kanaler, som sände i avgiftsfria kanaler, spelade ofta ingen roll eftersom de, som arbetade i kanalerna, ofta gjorde det på frivillig grund och inte krävde ersättning för sitt arbete. De som behövde få ersättning stöddes av arbetsförmedlingarna som betalade deras löner.

Ofta fick även de lokala tv-stationerna uppdrag av kommunerna för att t.ex. svara för utsändning av kommun-och landstingsfullmäktige där TV-stationerna fick lämna offerter och i regel fick uppdrag som omfattade några år. Allt detta ledde till att många stationer lyckades få en ekonomi som tillät dem att skaffa och förnya teknisk utrustning som gjorde att kvaliteten sakta ökade i lokal TV som gjorde att alltfler medborgare såg på de lokala programmen och gärna också medverkade i dem.

Samhällsutvecklingen skapade problem för många lokala stationer

Under tiden utvecklades samhället, inte minst på internetsidan, vilket gjorde att konkurrensen om tittarna blev större och mångfalden, ibland även enfalden, ökade på ett, för lokal TV, många gånger besvärande sätt. Allt flera stationer tappade både sugen och intressenterna och fick läggas ner.

De större stationerna, som Stockholm, Göteborg, Uppsala, Västerås, Skövde och Växjö, för att lyfta fram några exempel, lyckade klamra sig fast i flera år trots att de kommunala uppdragen blev färre, konkurrensen från stora privata företag blev mer besvärlig och allt färre personer och föreningar ville arbeta på frivillig bas utan ersättning.

Men utvecklingen gick obönhörligen åt det hållet och både de riktigt stora och de något mindre lokala tv-stationerna fick finna sig i att inte längre ha råd att fylla tablåerna med bra och intressant material på samma sätt som tidigare och ge plats åt de medborgare som ändå, i någon utsträckning, fanns kvar i det lokala arbetet.

Ny idé för lokal TV -mer samverkan

Då föddes idén om att alla lokala tv-stationer skulle kunna samverka och därmed stärka sina positioner genom att erbjuda, inte lokala men ofta intressanta, program som mycket väl, med behållning, kunde ses av många tittare i hela landet eller åtminstone i orter där det fortfarande fanns en fungerande lokal-TV-sändningar.

Det första steget var att upprätta ett internetbaserat programutbyte där varje station kunde lämna in de program som stationerna ansåg kunde vara av mera allmänt intresse. Ur denna samling, en allt större sådan, kunde stationer som behövde tillskott i sitt programutbud, fritt "låna" lämpliga program utan krav på ersättning. Idén mottogs positivt och stöddes av RÖK på olika sätt men ledde ändå inte till någon större utveckling. Kanske berodde det på att marknadsföringen inte var särskilt omfattande och att de flesta lokala tv-stationerna fortfarande ansåg att det huvudsakligen borde vara lokala tv-program i en lokal tv-kanal.

Nytt begrepp dyker upp -samsändning

Då dök så småningom begreppet samsändning upp och funktionen var ganska enkel. En station som ville vara med i samsändningen anmälde sig till Öppna kanalen i Stockholm och kunde då få ett antal timmar i veckan där stationens program fick sändas. Producerade stationen många egna program kunde den få mer sändningstid. Sände man inte så många program i veckan fick man nöja sig med mindre sändningstid.

Förfarandet var enkelt. Programmen kunde läggas på Vimeo eller YouTube eller laddas upp på en tillfällig server som t.ex. WeTransfer för att hämtas upp av tekniken i Stockholm och läggas ut vid korrekt tidpunkt. Allt skedde fortfarande utan ersättning, vilket givetvis belastade personalen i ÖK Stockholm, men också ledde till att den kanalen fick ett betydligt bredare programinnehåll som troligen kunde fånga fler tittares intresse.

Det ökade också antalet presumtiva tittare genom att ÖK Stockholm, med detta arrangemang, fick tillgång till de deltagande stationernas tilldelade sändningsområden. På kort tid kunde tittarunderlaget gå från ca en miljon tittare till nästan två miljoner, visserligen till priset av en större arbetsinsats på samsändningsstationen men i övrigt inte till några ytterligare kostnader.

Flera större stationer är idag med i samsändning men många tvekar. Bland de första stationerna med det nya arbetssättet fanns givetvis ÖK Stockholm men också Södertälje, Uppsala, Göteborg och sedermera Örebro. Flera andra stationer väntade, av olika skäl, med att ansluta sig till samsändningen, inte minst för att den ger mindre plats för en ren lokal TV med möjlighet till spontana insatser i bevakningen på de lokala tv-orterna. Det kan vara direktsändningar av kommun och landsting eller lokala evenemang som planeras och genomförs av lokala grupper och intressenter.

I nivå ett, som detta system kom att kallas, har varje station enbart tillgång till sin tilldelade tid och alltså i regel ingen annan tid för oväntade händelser. Systemet är bra på flera sätt men samtidigt kanske alltför begränsande för en station som emellanåt har mycket programverksamhet och då vill kunna sända sitt material medan det är aktuellt.

Låt lokala tv-stationer ha självstyre men öka samverkan

Med respekt för dessa tankar började en utveckling av nivå två som innebär att varje deltagande station äger full suveränitet över stationen men har möjlighet att, vid behov, koppla in samsändningskanalen under så lång tid som stationen önskar för att sedan gå tillbaka till den normala lokala tv-sändningen. Ingen annan än den aktuella lokala tv-stationen avgör då vad som ska finnas i stationens utbud.

För att detta ska fungera krävs dels en koppling till företaget Intinor som fördelar allt lokalt tv-material i hela landet till alla stationer med sändningstillstånd, dels en relativt enkel teknisk utrustning, som Skövde och Stockholm tillsammans varit med om att utveckla, som gör det möjligt att programmera varje stations sändningsutrustning så att den kopplar in och vid behov sänder samsändningskanalen istället för lokal material så länge som den lokala stationen vill detta. Kostnaden för utrustningen uppges vara ganska låg, några tusenlappar och eventuellt en ny dator, ingen oöverstiglig utgift ens för en mindre station. Intresset har väckts hos några stationer som hittills inte deltagit i samsändningen på nivå ett.

Viktiga frågor som väckts genom utvecklingen.

-Hur ska ÖK Stockholm kunna få en rimlig ersättning för det merarbete som samsändning i både nivå ett och nivå två medför?

-Hur ska man på ett korrekt sätt kunna redovisa hur stort samsändningsområdet egentligen är när ingen riktigt vet när och var samsändningsmaterialet används?

-Hur bibehåller man känslan av att fortfarande arbeta i en lokal tv-station om en allt större del av materialet kommer från andra delar av landet?

-Hur kommer statens stöd till lokal TV, bl.a. genom krav på fri tillgång till minst en TV-kanal i varje område med sändningstillstånd, att påverkas av ett mera riksinriktat utbud än dagens lokala utbud?

-Finns det en risk att myndigheterna släpper kravet på TV-bolagen att ha en fri kanal för lokal TV till varje station och därmed tvinga oss att betala för tillgången till en TV-kanal?

Att matcha en sådan avgift kan troligen ingen av de svenska lokala tv-kanalerna klara idag och antagligen ännu mindre i framtiden.

Låt RÖK arbeta för en säker utveckling till modern lokal TV.

Så tekniskt sett finns det redan lösningar för en god samverkan, t.ex. genom RÖK, mellan de olika lokala tv-stationerna för att bygga upp en fungerande samsändningsverksamhet med bibehållen lokal TV men ovanstående frågor, och säkert flera andra, måste få svar om samsändning framöver verkligen ska fungera.

Tom Engström TV Uppsala

LANDET RUNT

Här kommer texter från våra olika medlemmar i Riksförbundet. I det här numret är det Öppna Kanalen Skövde som står i fokus.

I nästan 40 år har Öppna Kanalen Skövde sänt lokal-TV till hushållen i Skövde med omnejd. Under den tiden har man bevakat bränder, rapporterat valresultat och försökt hänga med i teknikutvecklingen. -Vi har hunnit med en hel del under årens lopp, säger Nils-Åke Pehrsson som idag är ordförande för föreningen. Sveriges äldsta lokal-tv-station drivs sedan 1984 av föreningen Öppna Kanalen Skövde.

-Det var Douglas Hjalmarsson, tidigare rektor på Västerhöjdgymnasiet, som drog igång alltihop för snart 40 år sedan, berättar Nils-Åke Pehrsson. En etablering var möjlig tack vare att det då byggdes ett nytt bostadsområde i Södra Ryd, där Telia anlade ett kabel-TV-nät, som Öppna kanalen kunde sändas på.

Idag sänder vi via fibernät till Tele2, (dåvarande ComHem), Telia, Telenor och Sappa och når ca 70% av Skövdes hushåll. Våra sändningar når även till Götene, Mariestad, Gullspång, Hova, Töreboda, Karlsborg, Tibro, Hjo, Tidaholm, Falköping och ytterligare områden. Vi sänder även via en egen Play-kanal på Internet.

Vi har för kommunen genomfört det senaste året direktsändningar från Skövde:

”Uppesittarkväll”, ”Idrottsgalan”, ”Funkisfestival” från Musikskolan; ”Kultur på Innergården” 14 gånger, ”Näringslivsgalan i Skövde” och sändningar från

Kommunfullmäktige. Vi har genomfört ett antal krigsövningar för Skövde kommun, sänt valdebatt och information från de olika politiska partierna inför valet, samt arrangerat ”Vi i 7:an”; Öppna kanalen sänder även program som organisationer och föreningar framställt.

En av de händelser som Öppna Kanalen rapporterat om, har efteråt hjälpt Räddningstjänsten i sitt utbildningsarbete. Det var när Gulinhuset i centrala Skövde den 10 januari 1987 stod i lågor och brann upp som Öppna kanalen var bland de första lokala medierna att rapportera om händelsen. -Våra kameror fångade händelseförloppet och Räddningstjänstens arbete. Efteråt har de använt inslaget som övningsfilm, berättar Nils-Åke.

Nils-Åke Pehrsson tycker det är viktigt att lokal-TV får finnas kvar för att vara en röst i medielandskapet även i framtiden.

– Det är viktigt att det finns en kanal, där exempelvis politiska partier har möjlighet att själv formulera sitt budskap utan att bli oemotsagde, annars finns det riska för att det blir en alltför ensidig rapportering med bara de traditionella medierna, menar han. Men för att finnas kvar även i framtiden menar han att föreningen står inför stora tekniska utmaningar.

-Men sen hoppas jag att vi ska få vara kvar 40 år till, avslutar Nils-Åke Pehrsson.

PERSONGALLERI

Här kommer vi att presentera våra medlemmar i styrelsen. I det här numret presenterar vi Erik Jarl från Öppna Kanalen Kronoberg.

Erik är född och uppvuxen i Växjö. Han läste naturvetenskaplig linje med teknisk inriktning på gymnasiet. Erik har alltid varit intresserad av att kolla på Tv-serier och filmer men han trodde inte att han själv skulle jobba med TV-produktioner. Utan han utbildade sig till dataingenjör vid Växjö Universitetet. Men jobbet inom IT-branschen tog honom till Öppna Kanalen när Öppna Kanalen Växjö sökte en IT-ansvarig. Erik sökte det jobbet och fick det 2014.

När Erik började jobba på Öppna Kanalen Växjö var det en blomstrande TV-kanal med fem anställda som hade tre olika projekt på gång samtidigt. Ett av dem var ”Barnens egen TV” som pågick mellan 2012-2015 och gick ut på att barn och ungdomar fick göra egna tv-program.

Eriks arbetsuppgifter bestod till en början mest av att skapa en ny filserver och att schemalägga program. Men med tiden började han också att stå vid kameran och bildproducera. Han har filmat allt från fotbollsmatcher med Öster IF till kommunfullmäktige. Numera innefattar Eriks arbetsuppgifter även att lägga till svensk, och ibland engelsk, undertext på alla fullmäktige som kanalen producerar och även diverse andra program för att främja tillgängligheten av de programmen som kanalen sänder. Erik tycker att det har varit mycket roligare att jobba med TV­produktioner än endast med IT.

Idag finns det två anställda på Öppna Kanalen Kronoberg som kanalen numera heter och de jobbar mycket med betalda produktioner. Sedan sommaren 2022 är de också med i samsändningarna.

Erik är 42 år och på sin fritid tycker han om att kolla på TV-serier, spela dataspel, gå på promenader och att cykla.

Erik blev invald i RÖK:s styrelse 2019 och har arbetat mest med hemsidan, samsändningar och tekniska frågor. Han tycker att det är intressant och givande att sitta med i styrelsen.

För mer information om Öppna Kanalen Kronoberg besök:

okkron.se

NÅGOT ATT BERÄTTA?

KOM GÄRNA MED INLÄGG TILL RÖKSIGNALER! Skicka till: karin.schill@oppnakanalen.se

Skriv: ”RÖKSIGN!LER” i ämnet;

Vi önskar er alla en God Jul och Ett Gott Nytt År!

Hälsningar: Tom, Eva & Karin.