RÖKSIGNALER nummer 8.

Hej alla medlemmar!

Här kommer 2023 års andra nummer av vårt nyhetsbrev Röksignaler. Ännu ett år börjar nu gå emot sitt slut och julen står för dörren igen. Vi hoppas att alla våra medlemmar kommer att få en bra julledighet där ni får chansen att vila upp er och ladda batterierna inför nästa år. Men först har vi lite nyheter att dela med oss av. I det här numret besöker vi Göteborg i landet runt och presenterar Mikael Welleby under persongalleriet. Dessutom börjar vi med ett nytt inslag: ”På Återseende med” där vi återser tidigare medarbetare från Öppna Kanalen. Men först börjar vi med lite roliga nyheter.

MONITOR AWARDS.

Vi har blivit nominerade av branschtidningen Monitor till deras Monitor AudioVisual Award med följande motivering:

”De öppna kanalerna är tillgängliga för civilsamhällets byggstenar. Föreningar, organisationer och enskilda personer kan skapa egna program och många som börjat inom föreningsdriven lokal-TV har senare gått vidare och blivit proffs i branschen. ”

Omröstningen sker på nätet: http://www.tidningenmonitor.se/monitoraudiovisualaward

Givetvis hoppas vi att ni vill rösta på RÖK!

COMMUNITY MEDIA I EUROPA.

Den 23 september hade Community Media Forum Europe sitt årsmöte i Budapest. Precis som tidigare år kunde deltagarna vara på plats eller delta via Zoom. Ingvar Björnlund och Filip Bengtsson var med digitalt och representerade Community Media Sweden på mötet.

COMMUNITY MEDIA SWEDEN.

Under hösten 2023 så lanserade Community Media Sweden, som är en paraplyorganisation för RÖK och NRO, en ny grafisk profil. Profilen är framtagen av Evan am Zoll som pluggar på Thorens Business School i Örebro. Evan beskriver tanken med profilen på följande sätt: ”Loggans syfte är att vara inbjudande och öppen. Med mjuka former och färger hoppas jag att den ska visa den öppenhet som CMS står för.”

För mer nyheter från CMS besök gärna deras hemsida: https://communitymedia.se

ÄNDRINGAR I MEDIESTÖDET.

I juli 2023 skickade Myndigheten för press, radio och tv ut information om att mediestödet kommer att ändras i enlighet med propositionen (prop. 2022/23:133) ”Ett hållbart mediestöd för hela landet”. Den nya lagen och förordningen om mediestöd kommer behöva godkännas av EU-kommissionen och beräknas träda i kraft från och med 1 januari 2024.

MPRT har i arbetet med föreskrifterna utgått från Mediestödsutredningens förslag till förordning och har skickat ut utkastet till berörda parter som haft möjlighet att lämna synpunkter på det nya mediestödet fram tills den 1 september. Följande synpunkter har RÖK skickat in:

Det är välkommet att mediestödet omprövas och utvecklas med jämna mellanrum för att hänga med i det ständigt förändrade medielandskapet. Den nya lagen tar hänsyn till detta och Riksförbundet Öppna Kanaler i Sverige är positivt inställda till att driftstödet avvecklas så att de stora förstatidningarna inte använder upp allt stöd på bekostnad av att de små aktörerna på marknaden inte kan söka redaktionsstöd för att pengarna har tagit slut. Så den nya utformningen av allmänt redaktionsstöd, utökat redaktionsstöd, distributionsstöd och övergångsstöd är bra på pappret. Däremot märks det att mediestödet härrör från det gamla presstödet, för även om stödet numera är teknikneutralt och även kan sökas av aktörer som producerar TV eller radio så är stödet utformat på ett sådant sätt att det fortfarande prioriterar tidningar. Det är därför inte förvånande att stödet mestadels söks av tidningar. Om man vill ha fler sökande som arbetar med TV eller radio behöver man ändra i tröskelvärdena.

Det är bra att det finns en tydlig reglering av mediestödet. Men Riksförbundet Öppna Kanalerna i Sverige anser att Myndigheten för Press, Radio och TV ställer för höga krav på kvantitet över kvalitet i paragraf 5 redaktionellt innehåll där man kräver att en redaktion ska producera 2700 minuter rörlig bild eller ljud/år för att ha rätt att söka mediestödet. Det motsvarar att ett nyhetsmagasin på 60 minuter produceras 45 gånger/år och är ett orimligt krav att ställa på en redaktion med två heltidsanställda. För om varje anställd producerar ett reportage på 3 minuter eller 3 korta nyhetsinslag på 1 minut/dag kommer man endast upp i 30 minuter/vecka. I Sverige finns det idag 60 kommuner som saknar nyhetsbevakning. Om det i en av de kommunerna skulle starta en ny aktör som lyckas producera ett nyhetsmagasin på 10 minuter/vecka 45 gånger/år så kommer den aktören ändå inte vara kvalificerad till att söka mediestödet för att man endast producerar 450 minuter TV/år. För att undvika att eliminera sådana aktörer borde man ta mer hänsyn till kvalité än kvantitet i sin bedömning av vilka som är berättigade att söka mediestöd och sänka de kvalitativa tröskelvärdena för stödet.

Dessutom kan det finnas små organisationer som drivs mestadels av ideella krafter som skulle ha potential att kunna producera nyheter 45 gånger/år om de får stöd men inte har det utan ekonomiska resurser. Det innebär att dessa tvkanaler inte utvecklas eller används till sin fulla potential för att de inte kommer upp i tröskelvärdena. Mediestödet så som det är utformat nu gynnar alltså bara de etablerade aktörerna på marknaden som redan har anställd personal och inte ideella eller nystartade organisationer.

Riksförbundet Öppna Kanaler i Sverige välkomnar demokrativillkoret även om det borde vara självklart att man ska respektera alla människors lika värde och den personliga integriteten i sin mediebevakning. Då media har till uppgift att informera, granska makthavare, vara plattform för debatt och underhålla är det också synd att mediestödet endast går att söka för att producera nyheter. Andra redaktioner som producerar journalistiskt innehåll som är plattform för debatt eller underhållande borde också få möjlighet att söka mediestöd. Därför anser RÖK fortfarande att mediestödet skulle behövas kompletteras med ett stöd som går att söka för annan journalistisk verksamhet än nyheter. Det borde dessutom finnas ett särskilt mediestöd som går att söka för att arvodera personal som kan texta, syntolka eller teckenspråkstolka program för att öka tillgängligheten.

Slutligen är vi av åsikten att stöd inte bör ges till redaktioner som använder sig av AI i sin nyhetsbevakning, om detta inte sker på ett sätt som kritiskt granskar AI. Artificiell intelligens är ett hot mot nyhetsförmedling, som har till uppgift att skildra verkligheten, för om man använder sig av AI i sin nyhetsförmedling så manipulerar man verkligheten. Det borde inte tillåtas. AI är också ett hot mot arbetsmarknaden då den ökade användningen av att producera innehåll med hjälp av AI ersätter anställda som kan göra det jobbet. Resultatet blir att man får fler journalister, grafiska designers, redigerare, fotografer etc. som blir arbetslösa så det är en utveckling som inte borde uppmuntras inom kreativa yrken. Riksförbundet Öppna Kanaler i Sverige

LANDET RUNT

Här kommer texter från våra olika medlemmar i Riksförbundet. I det här numret är det Öppna Kanalen Göteborg som står i fokus.

1954. Göteborg. Gilbert Svensson. Från Kållevisionen till Öppna kanalen i Göteborg. Två mans jobb.

1954 föddes han. Gilbert Svensson. Genomgick ett flertal utbildningar, alltmer inriktade på konstnärligt skapande och videoproduktion. Han knöts dock mer och mer till filmens värld och kände hur han ville bli aktiv inom Göteborgs filmvärld.

Gårda, med FilmCentrum Väst, blev hans arbetsplatsplats under flera år. Men så kom det nya i svensk television, icke-kommersiell lokal TV som kunde få tillstånd att sända på många orter i Sverige. Alltså; bilda en förening, ansök om sändningsrätt och börja jobba.

I Göteborg vara många intresserade och ganska snart hade Kållevisionen kommit igång och sände en hel del. Det var nog inte så att programmet helt motsvarade kraven på icke kommersiell tv-verksamhet men det gick ändå bra under ganska lång tid.

1993 skapade Gilbert Svensson en ideell förening som fick namnet Öppna kanalen i Göteborg. Den fick sändningstillstånd först 1995 och det var till stor förtret för bland andra Kållevisionen som var van vid att ha full tillgång till sin kanal. När Öppna kanalen i Göteborg tog över sändningsrätten fortsatte sändningarna som förut men det blev nu många fler som började arbeta med videoproduktion för att sända i Öppna kanalen.

Problemet för den nya ägaren till koncessionen i Göteborg var att det varken fanns studio eller teknik för arbetet och det var ju oerhört mycket arbete som måste göras för att få igång sändningarna. Gilbert och hans närmaste medarbetare, Johannes, stod dock inte handfallna och Gilbert har berättat om hur den fiffige och mycket språkkunnige Johannes sökte upp Telia. Kontoret låg nära den plats där föreningen höll till och han frågade om det kanske fanns en liten lämplig lokal hos Telia som Öppna kanalen kunde få använde.

Tjänstemannen från Telia, som Johannes kände väl, begav sig, tillsammans med Johannes genast ut på jakt och inom kort hade de hittat en lokal som föreningen kunde få använda utan kostnad. Därmed var det problemet ur världen och Johannes kunde meddela det företag, som dittills skött sändningarna och tagit betalt för det, att nu på måndag bryter vi kabeln och tar över sändningarna själva.

Gilbert själv säger att mycket av det som hände i Göteborg sedan koncessionen gått över till Öppna kanalen ofta var en hård maktkamp för att föreningen skulle lyckas i sitt arbete. Redan efter ett år kom den första smällen då en förening på Göteborgs universitet lyckades ta över koncessionen med avsikt att skapa en mer universitetsinriktad videosändningsverksamhet.

Gilbert minns den maktkampen väl och hur den, tack och lov, ledde till att universitetsgruppen efter ett år tappade orken och lämnade ifrån sig koncessionen till det som sedan fortsatte att utvecklas till en betydelsefull öppen kanal i Göteborg. - Den utvecklingen blev både spännande och rolig, minns Gilbert.

Johannes Moubis som byggde TV stationen sänder EU parlamentet i direktsändning via satellit och svensk tolk via telefonlinje.

Gilbert Svensson hade tidigare under flera år provat på och arbetet med diverse konstinriktat material. Han hade prövat många olika uttrycksformer tills han slutligen fastnade för filmarbetet i väst. Det hade varit grafik, skulptur, måleri och även en del teaterarbete men det var först när han såg annonsen om mediautbildning på heltid i Göteborg som han insåg att det verkligen var något som passade honom. Då kunde han få träffa mycket folk och få kommunicera med media och människor. Det skulle ge honom mycket mer än måleriet och skulpterandet som han hållit på med tidigare, det hade varit alltför isolerande för honom.

Utbildningen var kopplad till FilmCentrum och när han var klar med den blev han direkt knuten till FilmCentrum. Där fanns redan några projekt på gång och de hade skaffat in en del maskiner till sitt arbete. Efter utbildningen fortsatte han under drygt fyra år sitt arbete i FilmCentrum.

Under tiden hade det byggts en filmstudio i Viktoriahuset omkring 1989-90 men den gick i konkurs. Gilbert och de övriga i gruppen passade på att köpa upp hela konkurslagret med alla maskiner. Det blev sedan grunden till en helt ny film- och redigeringsverksamhet för Öppna kanalen.

Det krävde otroligt mycket jobb som alla fick lägga ned på uppbyggnaden och ofta kändes det som att de måste jobba dygnet runt för att nå sitt mål. Gilbert hade ju tidigare prövat på kurser i Kursverksamheten och även en del annat men det hade inte blivit något direkt professionellt och samlat arbete. Men i FilmCentrum blev det mycket mera av sammansatt jobb.

Det fanns många filmprojekt på gång, en del realistiska men också många ganska orealistiska. Men när verksamheten flyttades till Biskopsgården blev arbetet betydligt mer realistiskt och många filmprojekt såg dagens ljus under åren 1990-1996 eftersom föreningen fått in många kulturintresserade ungdomar som där fick sina första lärospån.

TV - Film inspelningsstudio . Även direktsändningar gjordes här.

Elever från medielinjerna tränar flerkamera inspelningar i studion.

Som på flera andra ställen i Sverige utvecklades också ett stort samarbete med Arbetsförmedlingen. I princip var alla som gick på kurserna stödda av arbetsförmedlingen i olika omgångar i form av t ex a-kasseersättning och socialbidrag osv.

Många av deltagarna blev så småningom skickliga medarbetare och en eftersökt arbetskraft hos många TV-bolag, både i vårt land och i andra länder. Grynet Mollvig var en av de, sedermera mera kända, medarbetarna och en annan fick ansvaret för hela Robinsoninspelningen på öarna utanför Göteborg. Bengt Löfgren var också en välkänd medarbetare som senare gjorde många dokumentärfilmer av hög kvalitet.

Ekonomin har även i Göteborg varit ett bekymmer men under några år fick Öppna kanalen trots allt årliga bidrag som skulle fördelas på följande sätt: En tredjedel av ca 100.000 kr skulle gå till driften, en tredjedel till utrustning och en tredjedel till de som svarade för arbetet med att översätta de filmer som Göteborgs stad ville ha till sin utbildning i olika språkgrupper bland ungdomarna. Det var också viktigt, ansåg Göteborg, att även svensktalande tittare kunde förstå vad som skedde i filmerna.

Under många år fick Öppna kanalen i Göteborg ett årligt stöd för sina verksamhet och kunde därför ha några anställda men för ett par år sedan beslöt kommunen att dra in större delen av bidragen vilket gjorde att hyrorna blev alltför betungande och att de anställda fick sägas upp. Detta medförde att verksamheten i Göteborg i det närmaste upphörde.

Hur ser då framtiden ut? Gilbert är inte särskilt hoppfull, det är för mycket i television som idag visas på ett annat sätt än genom så kallad linjär sändning. Den konkurrensen har vi svårt att möta idag när vår publik för det mesta ser på TV på ett helt annat sätt än tidigare.

- Men det finns ett behov, även idag, av att få fram samtalsarenor och olika mötesplatser där Öppna kanalen fortfarande kan ha en möjlighet att spela en roll i framför allt lokal TV-verksamhet, menar Gilbert Svensson med sin långa erfarenhet av lokal TV. Framför allt borde vi nog arbeta hårdare med att vara offensiva och på olika sätt visa att lokal TV kan ge olika delar i landet viktig information om det som sker lokalt. Vi måste spegla samhällsverksamhet på ett mycket bättre sätt än vi gör och inte enbart vara någon slags kuriosaverksamhet.

Grupper som finns redan idag och har betydelse är ju de religiösa grupperna som kan dra nytta av sin trosinställning och få både ekonomiskt stöd och annat stöd från sina medlemmar. Gilbert, som inte har den religiösa läggningen, tänker ibland på alla de timmar han lagt ner på verksamheten på den öppna kanalen i Göteborg. Att arbete medtrossamfunden var ju inte riktigt det som drev honom att bygga upp och utnyttja den öppna kanalen.

Vilken var då den grundläggande idé han hade med en lokal TV-produktion? Jo, säger Gilbert, vi skulle ha direktsända magasin och regelbundet återkommande program där vi kunde resonera kring alla ämnen från a till ö och som berörde det göteborgska samhället. Alltså en kombination av alla de program som fanns t ex med Sivert Öholm och liknande men på lokal nivå. Det hade inte varit så svårt att producera och det hade nog varit lätt att få fram programledare till sådana program, Göteborg är ju inte en så liten ort när allt kommer omkring.

Öppna kanalen i Göteborg har visserligen haft många programledare genom åren men de har sällan varit särskilt väl förankrade i samhället som gjort dem kompetenta att verkligen göra program som varit väl förankrade i det lokala samhället här.

Mobil riggning för 3 kamera inspelning på fältet...

Elever från medielinjerna jobbar som kameraansvariga vid fältinspelningar .

Det har funnits några få exempel, en tjej som lyckades göra program av typen Uppdrag granskning i Göteborg men som ganska snart tappade sugen när hon och de andra inte fick någon lön utan enbart bidrag. - Man förstår att orken tryter, säger Gilbert.

Det är alltså ett stort bekymmer att finansieringen ständigt har varit dålig. Kanalen har visserligen fått något eller några hundratusen kronor varje år men det är ändå bara kaffepengar med tanke på hur mycket kanalen har producerat.

Gilbert minns en gång när en tjänsteman från Kulturarbetsförmedlingen gjorde ett av sina kontrollbesök. Han gick runt och tittade på medarbetarna som slet med sina produktioner. Efter sin rundtur tittade han på Gilbert och sa: - Det som ni producerar här med de unga som kommer från oss är ju många gånger bättre än det vi köper tjänster för på öppna marknaden. - Jaha, tack för det, sa Gilbert samtidigt som han tänkte på hur alla hos dem, i princip, jobbade i motvind hela tiden.

Glade miner i TV redaktionen efter lyckade TV inspelningar.

Om han finge leva om sitt öppna kanalen-liv så skulle han jobba på ett helt annat sätt. Han skulle bland annat arbeta hårdare för att få in fler kreativa människor, mer kreativa än administratörer. Man såg ju under året med universitetstyret att det tillsattes flera administratörer som sedan visade sig sakna en större förmåga att fatta kloka beslut om själva verksamheten.

2024 är här om några veckor. Då fyller Gilbert Svensson 70 år och har förvisso mycket att se tillbaka på. Inte minst allt det arbete han och kollegan Johannes lagt ner på att få en av Sveriges stora öppna kanaler att överleva under många år utan något större driftkapital men desto mer jäklar anamma och ett ständigt maktspelande på Sveriges stolta framsida.

Vi som också var med från början och kämpade med Öppna kanaler på andra platser i landet kommer nog inte att glömma det som samtidigt gjordes i Göteborg.

Tom Engström TV Uppsala.

PERSONGALLERI.

Här kommer vi att presentera våra medlemmar i styrelsen. I det här numret presenterar vi Mikael Welleby från Öppna Kanalen Skövde.

Mikael Welleby.

Mikael är född i Ljusdal i Hälsingland men flyttade ned till Skövde när han var 13 år. Det var på 1970-talet och anledningen till flytten var att det var lättare för hans föräldrar att få jobb i Skövde. I samband med flytten så började Mikael att engagera sig i föreningslivet. Den första föreningen han gick med i var inom friidrotten. Sedan har han även engagerat sig i Scouterna och inom försvarsmakten. Han har varit med i Flygvapenfrivilligas Riksförbund som varit ute på övningar 2 gånger/månad. Han tog sitt MC-körkort genom Frivilliga Motorcykelkåren och han har även varit med i hemvärnet. Han är en riktig föreningsmänniska med ett stort samhällsengagemang. Under åren som gått har han suttit som ordförande för sportskytteklubben och i styrelsen för simsällskapet och som kassör för Folkpartiet i Skövde. Han har varit politiskt aktiv men är det inte längre.

En ung Mikael tog sitt MC körkort genom Frivilliga Motorcykelkåren.

När Mikael var 21 år började han jobba på Volvo i Skövde. Där jobbade han hela sitt yrkesliv men hade förmånen att kunna byta jobb inom koncernen vart femte år. Så han känner väl till verksamheten.

Men för några år sedan vändes Mikaels liv upp och ned när han fick cancer. Det gjorde att han blev deprimerad och gick i förtidspension vid 62 års ålder. Han slutade i samband med cancern med allt sitt föreningsengagemang på fritiden. Men för fyra år sedan när han tagit sig igenom krisen och överlevt cancern kände han att han ville ha något nytt att engagera sig i som nybliven pensionär. Det var Mikaels granne Lennart som kom med förslaget att Mikael, som tyckte om att fota, kunde väl gå med i föreningen som han var engagerad i. Det var Öppna Kanalen Skövde. Så tack vare Lennart började Mikael engagera sig inom lokal TV:n.

Den första programproduktionen som Mikael jobbade på tillsammans med Lennart var ”Brandkårsman”. Det var ett 30-45 minuters program om en man som samlade på bandbilar. Han hade vid tillfället för inspelningen 36 stycken körbara brandbilar och runt 1000 brandbilar om man räknar med leksaksbilar. Att jobba med programmet fick Mikael att inse att det inte bara var att fota för att göra bra TV. Så han börjar ta kurser på nätet för att förbättra sina kunskaper.

Mikael med grannen Lennart som värvade honom till Öppna Kanalen Skövde.

När Mikael kom in i föreningen så fanns det två anställda. Men sen kom pandemin och kommunen drog in stödet, så idag finns inga anställda alls. Det har lämnat Öppna Kanalen Skövde mer beroende av ideella krafter och det har varit en riktig utmaning att få igång programproduktioner. Mikael beskriver det som ”att det kändes som att försöka få liv i en död häst.”

Men nu lever hästen igen. Sedan Mikael börja med Öppna Kanalen Skövde har han jobbat med så väl betalproduktioner som andra program. Ett program som står ut är: ”Café Majoren” som Mikael är programledare för. Det är ett caféprogram med inslag, musik och gäster i studion. Ett annat program han jobbar med är ”KAC-Skövde Rosa Huset” som är en 30 minuters programserie om konstnärer och andra kulturarbetare. Det programmet klipper han under natten och det tar endast 4,5 timmar att klippa ett 30 minuters program.

Inspelning av ”Café Majoren” med gästen Anders Löfenborg.

Under pandemin börja de även jobba med en direktsändning från gården. Totalt har det blivit runt 40 program av ”Kultur på innergården” då man direktsänt mellan kl. 18.00-22.00 på kvällen. Det har varit en stor produktion där man använt sig av 7 kameror samtidigt. Man har mest jobbat med kabelstyrda kameror, men det har även varit en handhållen kamera. För att hålla igång en så stor produktion behövs det ständigt nytt folk. Så Mikael håller även i en kurs där han lär upp nya fotografer. Givetvis sitter han även med i Öppna Kanalen Skövdes styrelse.

Inspelning av ”Kultur på Innergården” i Skövde.

Mikael beskriver sig själv som en person som är ”mer piska än morot”. Han gillar att driva på folk rätt hårt så att jobbet blir gjort. Han har ingen plats för negativa tankar och gillar inte när folk säger att det går aldrig. Utan han tror att det mesta är möjligt. Han är driven, glad och inte långsynt. Han har ett ordspråk. ”Att för att ta nya tag måste man släppa det gamla.” Något som oroar honom däremot är att grannen Lennart som varit hans parhäst när det gäller att filma och producera TV program börjar närma sig 80. Så han vet inte hur länge han kommer orka engagera sig i Öppna Kanalen.

Mikael själv är 65 år. Han är gift sedan 40 år tillbaka med Lena. Paret har två barn, Sofie som är 37 år och Tommy som är 33 år. De har även 4 barnbarn mellan 5-9 år. Så på sin fritid tycker Mikael om att umgås med familjen och sen är han även intresserad av scouterna, längdskidor och att fota och filma. Men den största hobbyn just nu är just Öppna Kanalen Skövde.

Mikael blev invald i RÖK:s styrelse 2022 och är sedan i år Riksförbundet Öppna Kanalerna i Sveriges sekreterare. Han är av åsikten att varje Öppen Kanal skulle behöva minst två heltidsanställda för att kunna ha någon att bolla idéer med och samarbeta med. Det fungerar inte så bra när det bara finns en anställd på en ort.

För mer information om Öppna Kanalen Skövde besök: https://oppnakanalenskovde.se/

PÅ ÅTERSEENDE MED MATHIAS PERSSON.

Här kommer vi att ”catch up” med tidigare medarbetare inom de Öppna Kanalerna som har gjort en ovärderlig insats för Riksförbundet. Vi kommer att få reda på vad deras arbete med de öppna kanalerna har betytt för dem och vad de har för sig idag. Först ut är Mathias Persson som var ordförande för RÖK mellan 2006-2015.

Mathias Persson ser fram emot julen.

Vem är du? Jag heter Mathias Persson och bor i centrala Malmö. Jag jobbar på IT-avdelningen på Malmö Universitetet. Jag är IT-specialist och har tidigare varit kommunikatör för Socialdemokraterna och vid Högskolan i Kristianstad. Men kommunikatörsyrket har ändrats och blivit mer journalistiskt. Jag tycker att det även är viktigt att utbilda medarbetare och hålla på med Internkommunikation. Så det blir mycket Intranät och teams och zoom i arbetet. Sen gör jag även en del instruktionsfilmer.

Jag är skild och har två söner, Algot som är 21 år och Vidar som är 17 år. Själv har jag hunnit bli 48 år. Inte klokt att man fyller 50 om två år.

Hur börja det för dig med Öppna Kanalen? Jag kom med i Öppna Kanalen genom Student TV i Lund. Jag hade utbildat mig till Humanekolog men 1997 förstod sig inte folk på det här med miljö och klimatfrågor så det gick inte att få några jobb inom det yrket. Så jag tog ett sabbatsår och flytta till Paris för att plugga franska. Där kolla jag mycket på film. Så när jag kom tillbaka till Sverige så pluggade jag Filmvetenskap på Universitetet i Lund och engagera mig i Student TV. Jag trivdes jättebra och var programledare för ett morgonprogram som gick i direktsändning. Jag filmade även och var redaktör. Vi jobbade med stora band precis innan digitaliseringen tog fart. Jag lärde mig att jobba i team i olika projekt. Jag blev ordförande för Student TV i Lund så jag blev verksamhetsansvarig. Med tiden var jag inte programledare lika ofta och det blev mindre och mindre redigeringsarbete och mer och mer arbete som producent och ledare. Det blev mer och mer att hålla koll på budget och ekonomi. Sen 2002 eller 2003 blev jag invald till styrelsen i RÖK. Då var jag 27år.

Hur länge var du engagerad inom RÖK? Oj, få se nu hur många år det blev. Jag tror att jag börja 2001 i Lund och slutade som ordförande för RÖK 2015. Så det blev ungefär 14-15 år.

Vad har du lärt dig från ditt arbete inom RÖK? Jag lärde mig mycket om mediepolitik. Hur viktigt det är med public service, public access, yttrandefrihet och källkritik. Vi jobbade med det som blev sociala medier innan det blev det. Jag försökte få mina medarbetare på RÖK att förstå att öppna kanaler behöver inte va en TV-kanal utan det kan också vara en hemsida eller en blogg. Jag ville skapa som en mediestation i varje stad. Men de var så insnöade på att det skulle vara sändning via fiber och att man behövde pengar från staten för att köpa utrustning. Jag höll inte med om det då jag tycker att innehållet var viktigt. Vi jobbade med media aperta där vi bytte program med olika kanaler i Sverige och sände gamla public domänfilmer. Men jag lärde mig att hålla möten från mina äldre medarbetare. De var kunniga personer med mycket livserfarenhet.

Mathias Persson bakom filmkameran.

Jag skulle inte ha det jobbet jag har idag om det inte vore för Öppna Kanalen. Jag minns att jag var med på en hearing med Alexandra Pascalidou på Kulturdepartementet när Marita Ulvskog var kulturminister. Då var det bara jag som var under 30. Men det var där mitt intresse för politik började. Det ledde till att jag kom att jobba i Riksdagen mellan 2010-2014 som medlemskommunikatör åt Socialdemokraterna. Jag startade upp partiets YouTube kanal och filmade mycket med Mona Sahlin och Håkan Juholt och lite med Stefan Löfven. Vi filmade med tre kameror på Almedalsveckan innan SVT. Det gick ut till hela Sverige. Det var ett intressant och roligt jobb men jag slutade det för barnens skull. Det var ungefär i samma veva som jag slutade som ordförande för RÖK.

Vad är det bästa med RÖK? Öppna Kanalen är folkbildning när den är som bäst. Det har varit en fantastisk skola i medieproduktion. Jag fick lära mig om programproduktion och hur man skulle söka projektpengar. Jag blev insatt i det mediepolitiska fältet. Jag är tacksam över allt jag har lärt mig av mina äldre medarbetare som har varit som mentorer för mig.

Vad är det sämsta med RÖK? Organisationens svaghet var att det var många personer som drömde om att driva en lokal TV-station och göra programproduktion. De behövde pengar till lön och utrustning och ville bara sända på kabel-TV. Folk fastnade i det här tänket och kunde inte tänka ”outside of the box”. Jag ville att Öppna Kanalen skulle bli ett mediehus. Det var aldrig tekniken som var det viktiga. Utan det var att man måste ha en idé om innehållet.

Sedan så prata man mycket om att Öppna Kanalen var integrations-TV men i min erfarenhet var det mer segrations-TV då det fanns flera invandrargrupper som ville producera TV på sitt språk men inte ville samarbeta med varandra. Jag tycker att de borde samlats runt ett ämne och producerat ett program tillsammans istället.

Vad betyder RÖK för dig? Jag har fått minnen för livet. Jag har varit till Berlin flera gånger. Jag jobbade ett år med ett projekt där man samla Öppna Kanaler och hade helger på en kursgård i medieutbildning. Det var väldigt lärorikt att vara med och arrangera det. Jag har fått vänner för livet runt om i landet. Vänner som har lärt mig mycket och gjort mig till en bättre människa. Högern skulle nog kalla oss PK. Men vi ville sprida goda nyheter och ville göra världen bättre. Människorna som jobbar inom RÖK är riktiga medmänniskor som vill andra väl och tror gott om andra människor.

RÖK: styrelse på en konferenshelg i Örebro 2009. Från vänster: Daniel Westergren, Åke Askensten, Karin Schill, Mathias Persson, Magnus Elmborg och Jens Persson.

Varför valde du att lämna RÖK? Jag tycker inte att man ska sitta längre än tio år i en styrelse. För man kör fast och börjar låta som en grammofonskiva. Jag tror att saker hade varit annorlunda om vi satsat på folkbildning. Det som sen blev sociala medier. Vi var och nosade på det. Sen tror jag att jag också brände ut mig en gång. Det var fruktansvärt när projektet jag jobbade med tog slut och jag fick gå till arbetsförmedlingen och söka jobba. Det var tungt och då kände man sig ganska värdelös. Det var sorgligt att lämna men också frigörande. Åren inom RÖK gav mig mycket och gjorde mig till en bättre ledare och jag har tagit med mig den kunskapen och är tacksam över allt. Öppna Kanalerna har varit en jätteviktig skola för mig och har varit bra för självförtroendet med. En annan anledning att jag lämna var pengarna. Jag hade blivit pappa och behövde ha ett fast jobb för att kunna försörja mina söner.

Vad gör du nu? Jag jobbar på IT-avdelningen på Malmö Universitet. Jag är IT-specialist. Jag går in på olika avdelningar och lyssnar på dem och ser vad som förenar dem. Jag utvecklar deras arbetssätt och jobbar med mycket workshops på ett liknande sätt som vi jobbade på Öppna Kanalen. Sen har jag provat att använda mig lite av AI i jobbet. Jag har låtit AI göra en grundstruktur för mina idéer och provat att skriva sagor, dikter och politiska tal.

Jag är fortfarande med i Socialdemokraterna. Jag sitter med i Regionfullmäktige i Skåne och har bland annat jobbat med e-hälsoberedningen där vi har digitaliserat patientjournaler m.m. Jag har engagerat mig i HBTQ-rörelsen och sitter med i styrelsen för RFSL i Malmö. Vi jobbar mycket med internationella frågor och försöker få igång ett projekt för att göra TV i Sydafrika.

Kan du skicka en hälsning till dina tidigare medarbetare? Jag skulle säga ett stort tack för alla fina minnen och allt ni lärde mig. Vi fortsätter kämpa för en bättre värld tillsammans.

Har du något övrigt att tillägga? Jag hoppas att Öppna Kanalen fortsätter. Den behövs även om man behöver bredda synen till att inkludera alla öppna medier. Men den ideologi, journalistik och källkritik som Öppna Kanalen bedriver behövs verkligen i dessa tider.

Öppna Kanalerna borde ha en åsikt om att AI stjäl verk och gör nytt. Man borde kämpa för att människor behövs inom kulturen och inte ersätts av AI. AI kan göra en film om att Putin säger något som bara är ”fake news”. Öppna Kanalen behöver lära folk att genomskåda vad som är fake news. Idag händer det till och med att SVT blir lurade av AI och rapporterar om nyheter som är fejkade.

Öppna Kanalerna behövs för att fortsätta kämpa för demokrati och yttrandefrihet. Sen längtar jag efter Öppna Kanalen appen så att jag kan kolla på Öppna Kanalen TV på min platt-TV.

NÅGOT ATT BERÄTTA? KOM GÄRNA MED INLÄGG TILL RÖKSIGNALER!

Skicka till: karin.schill@oppnakanalen.se

Skriv: ”RÖKSIGNALER” i ämnet.

Vi önskar er alla En God Jul och Ett Riktigt Gott Nytt År!

Hälsningar: Tom, Karin & Eva